fredag 23 december 2011

Den första jakten !!

Dotra fyller 15 och av morfar får hon en halvautomat , en 30-06 . Naturligtvis skrivs geväret på mig men " Bössan" är hennes och nu ska det jagas .
Lördagen med riktigt skitväder och vi ser en hel del rå och en räv , men vi skjuter inte rå och räven är utom skotthåll .
Söndagen med riktigt , riktigt skitväder, vi ser Dov , Gris , och Rå men utan att kunna skjuta.
Jag känner mig ändå nöjd , att jaga utan att fälla vilt hör inte till ovanligheten . Nu är det Jul lov och Dotra vill åter ner för att jaga , för nästa gång ,då ! då tar vi dom Pappa !

tisdag 6 december 2011

Älgjakt.



Två hundförare går ut för att jaga kalv i dag. Jag går tom på min ruta men när jag ska till att koppla min hund kommer ett medelanden från Conny , upptag och det står"
Vi är inte långt i från varandra och det dröjer inte länge förrän jag står på pass och lyssnar till en jämthunds fina ståndskall.

Conny går på men ekipaget är oroligt och förflyttar sig hela tiden mot mig. Jag passar av en väg och plötsligt ser jag ett par djur i en ny röjd ungskog , men älgarna tvekar och kommer inte ut på vägen utan viker av längs med denna.
Jag förflyttar mig längs med gångståndet och , kommer två minuter för sent då de går över en mindre väg på allt för långt håll , det var andra gången jag ser dem passera utan att kunna skjuta.

Åter står det stilla och Conny gör ett andra försök medans jag passar av den mindre vägen ett stycke längre upp.
Älgarna blir åter oroliga i det hårda föret och det fina gångståndet kommer än en gång mot mig , men med endast ett femtiotal meter från mig viker det av och in på nästa område.

Connys duktiga tik Pimu har nu jobbat med älgarna i över fyra timmar och Conny som åter går på och jag själv som försöker komma i pass bränner massa kalorier i våra torskbukar.

Nu närmar sig ekipaget våran gräns mot grannlaget och en stark besvärlig vind gör det svårt för mig att höra hunden.
Plötsligt ser jag hund och älgar gå över en liten väg där jag passar, vinden ligger på hårt och jag hör knappt hunden.

Älgarna går ut över ett nyaverkat hygge och stannar upp med endast trehundra meter kvar av vår jaktmark.
Jag hittar en liten kulle vid vägkanten och lägger mig tillrätta , hållet är väl drygt men hunden
är utom fara och djuren står still.
Jag kramar av det första skottet och ser kalven rycka till , det andra skottet får älgen att kraftigt hosta i den kalla luften och bara sekunder senare ser jag den gå omkull.

Vid senare kontroll kan jag med hjälp av avståndsmätare se att jag skjutit på närmare 250 meters håll , men med ett bra stöd och väl inskjuten bössa kan man även på detta avstånd avlossa ett säkert och dödande skott .



lördag 3 december 2011

Harjakt.

En härlig morgon där ljuset visar på analkande snöväder .

Soluppgång med bösspipa.









I dag blev det lite bilder och harjakt.























tisdag 22 november 2011

Grisjakt .



Åter hemma efter en mycket trevlig jakthelg me grabbarna i sörmland. Ett skönt gäng på otroligt viltrika marker där det inte ges några längre perioder med dödläge.
Det cirka tio man starka jaktlaget samlas efter överenskommelse på något gårdstun där vi för dagen tänkt oss att jaga .
Lördag morgon och vi ska jaga av "greve Siferskogs" marker. På marken finns gott om både Dov , Kron , och Gris. På den marken finns även ett av mina favoritpass , ett torn på ett litet hygge omgärdat av ungskog. Förra gången jag stod på detta pass fick jag skjuta en gris som kom i full fart framför en av lagets duktiga hundar "Balder". Efter att åter igen matat den jaktledande greven med fraser som , ja kan ta passet vid viltvattnet för jag hittar dit , det är enkelt att ställa mig där , och jag kan dessutom ta med mig två man till på vägen , får jag åter förtroendet för passet.
En ide hade dock börjat ta form i min skalle , en ide jag funderade på redan förra gången jag befann mig i tornet. Då passerade ett gäng med både Dov och Kron på nästa höjd cirka hundra meter innanför tornet , skulle man kunna tänka sig att jag tar med en gubbe och sätter honom i tornet och att jag tar mig ett pass på nästa kulle? , bara man står så att man ser varandra och inte skjuter mot varann så är det ingen fara .
Förslaget föll i god jord och jag tog med mig Conny för att ställas i tornet , själv fann jag ett bra pass invid en stor sten.
Det dröjer heller inte länge efter det att hundarna släppts förrän jag har kron på mig , men dom vågar inte sig ut på den öppna ytan utan håller sig precis innanför hyggeskanten och lämnar aldrig ungskogen.
Plötslig och utan förvarning ser jag en skaplig gris lämmna ungskogen mellan mig och Conny. Jag förlorar grisen ur sikte men vet att den befinner sig mellan oss så jag kryper ner bakom den stora stenen och viskar på radion till Conny " skjut , jag sitter bakom en stor sten".
Conny hör min uppmaning men , ser inget han kan skjuta på då en liten svacka döljer grisen för honom. Jag tänker, varför skjuter inte karln ? jag viskar åter , den här gången lite högre "Skjut Conny" och då äntligen smäller det.
Ett tiotal sekunder senare hör jag bakom min sten ett djur komma rusande på hygget till höger om mig och jag ser en gris stanna bakom några täta smågranar , endast tjugo meter från mig.
Jag är beredd men sekunderna går och jag börjar fundera på om den gått rakt ifrån mig i skydd av granarna. Men grisen är kvar och tar åter fart ut bakom granarna och jag får på ett skott som kändes bra. Grisen fortsätter dock i ett högre tempo och jag skjuter ett andra skott som dock går över den då det kuperade hygget så lämpligt bjöd svinet på en grop.
Vid det andra skottet uppfattade jag ändå den röda ros bakom grisens bog men farten är fortfarande hög så jag skjuter snabbt ett tredje skott , som även det går över då grisen går ner i det dike som skiljer hygget från ungskogen.
Grisen försvinner ur sikte men en svajjande ung gran och de karakteristiska ljuden av ett lungskjutet djur gör mig lugn och snart blir det tyst och stilla i skogskanten.

Det visade sig vara samma gris som Conny sköt på men på grund av vapenkrångel så fick han inte i väg några flera skott på den innan den kom till mig , jag får ändå tacka Conny för "styrskottet" som gav mig chansen.



tisdag 15 november 2011

Mieko med björn.

Söndag och jakt på område tre. Mieko drar ut en sväng till vänster om en väg och jag kan på Astron konstatera att nått är på gång. Hunden svänger tillbaka mot mig och passerar vägen endast ett tiotal meter framför mig ,en spårnoga hund i god fart. Sexhundrameter längre bort blir det stopp, jag hör inget men ser att hunden befinner sig på exakt samma ställe hela tiden.
En annan hund blandar sig i leken men skallar väldigt försiktigt.
Jag försöker ta mig in på ståndet men den frusna myren runt den täta gallringen gör det svårt och med ett sjuttiotal meter kvar till hundarna så drar djuret i väg.
Hundarna som även de har hört mig bryter av och kommer till mig. Jag går fram dit hundarna skalla och konstaterar att det inte finns några älgspår , men en hel del färska björntramp.
Mieko verkar i alla fall vara riktigt intresserad av Björn , kan bli kul nästa höst.

fredag 11 november 2011

Kalvjägare.

Åke Andersson med sin första älg skjuten på Undersvik.



Grattulerar Åke till dagens kalv. Ännu en kalv med en slaktvikt på över hundra "107" kilo.



Mieko fick dessutom bekanta sig med en död älg, var lite försiktig i början . Efter en stund bokstavligen flådde han älgen , prägla , prägla , ska nog bli älghund av Mieko med vad tiden lider.



lördag 5 november 2011

Jag vill tacka Pajas för de jaktdagar vi fick. Jag kommer inte att grämas över de dagar vi nu missar , utan att glädjas och minnas de dagar vi faktiskt fick tillsamans. Pajas vill men inte benet, han lämnar oss nu i stor saknad.

onsdag 26 oktober 2011

Pajas skadad.

Pajas går undan med ko och kalv. En passkytt skjuter kalven ,men som alltid fortsätter Pajas med kon cirka fyra-femhundra meter för att vara säker på att hon inte återvänder till kalven då Pajas vill ragga den i lugn och ro.
Framme vid kalven konstaterar jag att hunden befinner sig endast 150 meter bort, men han skallar inte. När hunden efter fem minuter inte rört sig anar jag oråd och tar mig snabbt dit.
Framme möter en sorglig syn , Pajas står och vingler med högra bakbenet släpande i marken och jag ser att han har riktigt ont.
Bara att bära ut honom till bilen och i väg.
Efter röntgen konstateras inga benbrott men att höften hoppat ur led.
En vecka med fixerat ben och vi får se, har inga större förhoppningar på att återfå en jakthund han är ju ändå åtta och ett halft år, vi får se efter den första veckan när benet släpps ut och tratten tas bort.

onsdag 28 september 2011

Björnjakten.



-Vi träffas klockan sex uppe vid Grossmyrbergsvägen !
Vi är tre hundförare som brukar träffas innan vi går ut och tränar våra hundar, kan vara bra att veta var man har varandra.
-Dom har sett färsk björnskit vid Frolicvägen !
Det återstår endast två av de femtio björnarna vi tilldelats och bara Conny har en hund som dokumenterat skällt björn , naturligtvis ska han släppa där och Pelle o jag ska hjälpa till om så behövs.
Pelle och jag ska släppa på varsitt område där det brukar stå älg , här ska det skällas !

Väl på plats kan jag bara konstatera att vinden ligger helt fel och den enda chansen är att gå runt på vägen och in i området från det andra hållet , bara att trava på. Väl kommen runt går jag ner i en gallring och plötsligt drar hunden i väg och cirka fyra hundra meter bort kommer ett skall som om hunden sprang in i en gren eller nått....

Snart kommer dock ytterligare ett skall och det hela övergår strax i ett fint gångstånd som tyvärr går rakt på mig. Jag blir glad över att mieko äntligen hittat älg men förbannar mig själv över att stå i vägen , när ståndet väl kommer upp till mig blir det garanterat sken och det var det jobbet.

Nåväl , inget att göra nått åt utan jag börjar så smått fingra i fickan efter mobilen , lika bra att filma den stund jag får med hunden och älgen.
Efter tio minuter ser jag hunden som blir jagad av något men , jag hör inget och blir lite konfunderad. Plötsligt ändras alla spelregler och i en rusning ser jag en björn jaga hunden och tankarna börjar snurra.
Okey , det finns björnar kvar att skjuta och är den bara ensam måste jag naturligtvis prova även om jag bara har sex o halvan med mig då nio o trean står hemma i vapenskåpet , JAG skulle ju inte jaga björn i dag !
Jag konstaterar rätt snart att björnen är ensam ,men att få in ett skott på den verkar som förgjort.
Efter ytterligare fem minuter befinner sig både hund och björn på tjugofem meters avstånd bakom en tät gran , antagligen den enda täta granjäveln i hela gallringen.

Det som nu händer sker på bara ett fåtal sekunder , hunden ser att jag befinner mig i närheten och blir genast lite kaxigare varpå björnen gör en rusning efter Mieko som naturligtvis tar vägen förbi mig. På bara sex meters avstånd från mig stannar björnen upp och jag vet att det är nära för ett säkert skott men hunden är redan på väg tillbaka och jag vet att vid nästa rusning har jag björnen i knäet.
Första skottet går rakt i bröstet och björnen tumlar bakåt och när den åter kommer upp på benen går andra skottet rakt i sidan. Båda skotten är var för sig dödande och efter en kort men vinglig rusning från mig lägger sig björnen på magen och blir stilla.

Hunden går åter på björnen men den reagerar inte och jag börjar förstå vad som hänt....






Den andra hunden jag jagar med , "Pajas" åtta och ett halvt år , har aldrig skallat på björn . Däremot har jag skjutit många älgar på stånd för honom. Med "Mieko" hoppas jag det blir både älg och björn , och björn har jag redan börjat med !.






torsdag 15 september 2011

björnjakt.

Mieko 15 månader , skäller björn i 20 minuter innan ja skjuter. Första skottet på sex meters avstånd. Otroligt kul med en unghunds första björn.

fredag 13 maj 2011

Vb: Sitter på Bäverpass vid Mellantjärn

Sitter på Bäverpass vid Mellantjärn ! Ingen bäver kom i kväll ,men det gör inte så mycke när naturen bjuder på vårskådespel.

tisdag 26 april 2011

Bäverjakt.

Sitter på samma ställe som på morgonen. Då var bävern redan där när jag kom , men då den satt väl långt ut i ån så avstod jag från att skjuta . I kväll gjorde den misstaget att gå en bit längre upp på land. Jag har skjutit bra många bävrar men i kväll fick jag se nått jag aldrigt sett förut.
Efter skottet "perfekt placerat" så bet bäver två gånger i en kvist för att sedan precis när jag stängde av kameran bara lägga ner huvudet och bli stilla.



fredag 15 april 2011

På Bäver passet !

Jagar bäver i Sörmland. Ser ingen bäver men får en envis Grävling framför fötterna. Efter fyra försök så vågar sig Grimbart äntligen ta sig förbi oss på bara fyra meters avstånd och vidare över ån via en spång.

onsdag 2 mars 2011

Hjort godis.


Kör på fredagen ut lite nytt foder till våra kronisar. Flyttar våran nuvarande foderplats till en åker cirka 300 meter längre västerut. Där kan vi lättare studera hur många individer vi har på plats.

söndag 27 februari 2011

Herre i mitt eget hem !


Som bevis på att jag härskar i mitt eget hem har jag numera , bredvid TV n satt upp denna tio taggare som jag sköt för Clay. Clay var den gråtuss som jag påbörjade min hundförar karriär med.. Den tionde älgen som jag sköt på stånd för honom var denna tio taggare.
Älgen föll strax innanför linjen nedanför Vings där Larsson satt på pass .
Jag minns Larsson kom gående med sin fru Sally, och Larsson prata i telefon med en kund och
jag minns Larsson sa " Näe nu måste ja lägga på ! för dom har skjöte en storen tjur precis bredvid mitt pass" .
Sånt man minns , och därför ska naturligtvis Larsson , förlåt Hornet pryda sin plats där man ser det allt som ofta , bredvid TV n .

lördag 19 februari 2011


En rejäl stig ut ifrån skogen och en massa hjort spår visar att en av foder platserna är välbesökt.
Halva balen är nu uppäten , ät på bara ,, vi kör ut nytt när det börjar sina !

fredag 18 februari 2011


Fick denna bild av en person. Bilden är tagen den 5 oktober 2010. Platsen lär ska vara stora Dalsjön.

lördag 12 februari 2011

Älghorn.


En av de fulaste tolv taggarna jag sett. Åter igen ett horn som skall upp i harrkrack stugan.
Jag var inte ens den andre skytten på denna älg, så varför kommer jag då att minnas varenda minut av den jakten ?
Jo därför att ; Först sköt Larsson en smäll på denna älg , sedan Olle H en smäll , Sedan jag en smäll !!!!
Efter min ANDRA smäll lade sig äntligen denna tjur , men på fel område.
Dock .... som man kommer i håg ,,,,,ett underbart hundarbete av Lie och pajas.
Det är tur att man har bra hundar när det inte går riktigt som man tänkt sig.

Hornet klart att sättas upp i Harrkrack.


Nu är "DET" monterat och klart, har kommit överens med "Harmannen" att vi ska sätta upp det i Harrkrackstugan så att vi äntligen kan njuta av det bägge två.
Tänk att det "kan ta bättre än man tror"......... Riktigt fin udda 16.....

fredag 11 februari 2011

Hornet.

Äntligen har "det" kommit hem.

torsdag 3 februari 2011


Två balar utkörda till rådjur och Hjortar.

fredag 28 januari 2011

Middag.


Kvällens middag i Harrkrack stugan.
Förrätt. Kräftor och västenbottenpaj.
Varmrätt. Grillad kron och dov ytterfile med kantarellsås och stekta kulpärer.
Efterrätt. Päron halvor med after eight.
Fan va gött vi har de !!!

Lunch i tjäderskogen.

Bissens första tjäder. Vi såg den först på 350 meters håll , men efter en spännande ansmygning kom vi in på 170 meter. Med rejält stöd för bössa kunde Bissen "peta" ner tuppen i backen.

Förnuftig man.

"Öppet brev till Naturskyddsföreningens ordförande:
Efter 50 år som medlem lämnar Lars Nordmark från Lindesberg nu Naturskyddsföreningen. Läs hans öppna brev till föreningens ordförande Mikael Karlsson.


Sedan nästan 50 år är jag medlem i Naturskyddsföreningen och Svenska Jägareförbundet. Natur och jakt har varit mina livsintressen. Medlemskap i båda dessa organisationer har varit naturligt då jag upplevt att dessa, om än inte alltid från samma utgångspunkter, strävat mot samma mål. För mig har det varit lika naturligt att spika fågelholkar som att jaga hare.
Tillsammans med mina jaktkamrater har jag varje år lagt ned hundratals arbetstimmar och tusentals kronor för att underlätta för skogens vilt att fortleva.
Vi har låtit ploga skogsvägar, släpat hö och ensilage på pulkor i djup snö, satt ut saltstenar, tillverkat och satt upp hundratals fågelholkar, byggt viltvatten, sprängt vattenhål, med hjälp av grävskopa avlägsnat vandringshinder i en laxöringsbäck, planterat salix och nypon med mera.
För oss har glädjen varit lika stor när en älg fälls som när rådjuren flockas runt en foderhäck eller de första fåglarna anlänt till det nya viltvattnet.

Alla sansade personer inser att människans påverkan på naturen redan är så omfattande att vi lämnat paradistillståndet bakom oss. Även naturen behöver stödjas av ett regelsystem för att fungera.

Det yttersta ansvaret för att vi även fortsättningsvis ska omges av en levande och livskraftig natur bär våra folkvalda. De ska forma det nödvändiga regelsystemet.
Sveriges Riksdag har i god ordning bestämt att vi i landet ska ha en vargstam om 210 individer. Det enda praktiska möjligheten att uppnå detta mål är jakt på samma sätt som jakt är huvudinstrumentet för att reglera våra övriga viltstammar.

Riksdagens beslut gillas inte av alla. Det är acceptabelt, kanske hedervärt att Jägareförbundet från sin utgångspunkt arbetar för en minskning av vargstammen och att Naturskyddsföreningen verkar för en större vargstam.

Det jag inte kan acceptera är att Naturskyddsföreningen, oftast genom sin ordförande Mikael Karlsson, helt saknar respekt för av Sveriges Riksdag fattade beslut om vargstammens numerär, utan tar varje tillfälle att chikanera och smutskasta de jägare som deltar i den lagligen påbjudna jakten.

Det hade varit ansvarsfullt om Naturskyddsföreningen hade uppmanat sina medlemmar att respektera Riksdagens beslut och använt sin kraft att kritisera de avarter som funnits i jakten och de metoder de så kallade vargkramarna använt för att sabotera jakten.

Naturskyddsföreningen hade kunnat vara en samlande organisation för oss alla med kärlek till naturen; fågelskådare, skogsvandrare och jägare.

Mikael Karlsson främst, har valt splittringens och konfrontationernas väg.
Så sent som förra veckan ifrågasatte Mikael Karlsson jägarnas skytte under årets vargjakt trots att de obducerande veterinärerna just konstaterat att några anmärkningar mot jägarna i detta avseende inte fanns.

Att Mikael Karlsson i klara verba skulle ta avstånd från det mordhot som i dagarna uttalats mot den kvinnliga jägare som i år sköt en varg är väl att förvänta sig för mycket.
Förhoppningsvis ingår mordhot ännu inte i Naturskyddsföreningens arsenal.
I en organisation som valt anarkins och konfrontationens väg hör jag inte hemma. Jag begär därför efter nära 50-årigt medlemskap mitt utträde ur Naturskyddsföreningen. Med Diana hoppas jag ännu några år få vandra och även med hennes gillande spika ytterligare några fågelholkar.
Lars Nordmark, Lindesberg " "

onsdag 26 januari 2011

Vb: Tandpetare.

Tandpetare.

onsdag 19 januari 2011


Vad gör en mörkrädd Terrier om dagarna ? svar ;; precis som husse när det är mycket snö och kallt ute.

tisdag 11 januari 2011

På kronpass !


På kronpass !
Kom i väg på lite jakt i söndags. vi var ute efter kron och älgkalv , kossan på bilden har precis blivit av med sin kalv i passet före mig. Förutom älgkalven sköts det dessutom en kronkalv.
Jobbar till Torsdag , Blir nog lite kronsittning före hemfärd.

söndag 2 januari 2011

Var ut med Mieko i dag ! Han har stora t

Var ut med Mieko i dag ! Han har stora tassar ! Blir nog många som tror att hans spår kommer från ett annat grått ben .